lördag 30 juni 2012

Älskade monster, det är vad de är!

Det slår liksom aldrig fel. Enda kvällen jag är själv med grabbarna så ska allt (nåja, det mesta) strula.
En treåring med så mycket vilja att det skulle räcka åt ett medelstort land.
En sjumånaders som slagit över till övertrött och därmed vägrar sova.
Jo, vi kan säga att jag inte direkt hoppar av glädje.
Och även om jag unnar min andra hälft en välförtjänt kväll borta kan jag inte hejda mig i att planera hämnd. Den brukar gå över när ungarna somnat men ändå...
För övrigt gjorde Hampus o jag Västervik osäkert idag. En lång skön lunch på Tant Grön blev det också. Mums för varmrökt lax!

fredag 29 juni 2012

Modelejon? Modeleopard!!

Varma dagar kräver svala kläder och jag är inte den som skäms över att vara praktisk. Så det så...

Och att Hampus desutom är så grymt skön och söt i sin leopardtunnika är bara ett plus.

Idag matchade jag med en svartvit rutig dregellapp. Härligt att mixmatcha tycker jag!


På måndag börjar allvaret!!

Gulp...

onsdag 27 juni 2012

Finmorgon!

En unge i tomtedräkt och en unge insmetad (nästan totalt) med jordgubbe.

tisdag 26 juni 2012

Familjen har landat!

Efter en vecka hos svärföräldrarna är vi tillbaka i våran egen vardag med vårat eget knarrande hallgolv.

Borta bra men hemma bäst sägs det. Knepigt bara när borta också är som hemma.

En hel del fixande hanns med inför svärfars stora kalas, 60 år o allt! En tripp till Järvzoo (har du inte varit? Åk!! Du får se allt från igelkottar till myskoxe och järv.) Lite gnabb som det ska vara (?) och en hel del goa skratt.

Och på dagens schema står att fylla kylen för allt som finns där är nödfrukosten som inhandlades på vägen hem igår.

måndag 25 juni 2012

Tokig? Nä, bara busig!

Sitter i bilen.

Sebastian ler busigt Mamma, du är tokig. Och jag är busig.

Jag Jasså? Är jag tokig?

Sebastian skrattar Ja!

lördag 16 juni 2012

Lite schleeten om vi säger så

Jodå, det var en händelserik dag igår. Först ut var det flera "måsten" på stan som skulle fixas. Sen skulle det handlas o sist ordnas med lunch innan avfärden gick till kusinens studentskiva.

Ojojoj... Vad produktiv och överaskande en kan vara ibland!

Riktigt överraskad att min tröttgriniga treåring bara försökte rymma EN GÅNG när vi var på stan. Fatta! Av alla tillfällena han ville försöka (hans kroppspråk är väldigt tydligt om vi säger så) så var det bara en gång som han inte lyssnade på mig. Fattar ni hur stolt jag är!!?

Att han senare fick ett utbrott när vi skulle åka hem o fixa iordning oss till kalaset räknas knappt. Han blev bara så besviken att han inte fick följa med moster hem.

Men till saken. Det jag egentligen skulle skriva om. Jag är också sjukt imponerad av att jag klarade av att packa en övernattningsväska, skötväska, göra mig iordning OCH båda barnen till kalaset utan att bli fruktansvärd försenad. Jag menar. En kvart.. Det är väl ingenting!? Va??

Cred till alla ensamstående föräldrar där ute (igen)!!!! Fi fan vad ni är starka!!

torsdag 14 juni 2012

Jag lyfter på hatten!

För alla ensamstående småbarnsföräldrar där ute som fixar trotsåldrar, kinkiga övertrötta barn och ÖVERLEVER!

Som förälder är det ibland svårt att INTE se fram emot nästa steg.

När Sebastian var pytteliten och bara ville bli bärd överallt längtade jag efter att han skulle kunna sitta själv. När han kunde sitta själv längtade jag efter att han skulle kunna krypa och så vidare.... Känner ni igen er?

Och det handlar inte om att jag inte njuter av nuet (för det gör jag). Det är mera det att jag är bekväm av mig och att jag verkligen gillar att se deras blickar när de lyckas med något nytt. Fast mest för att jag är bekväm antar jag.

Nu håller Hampus på att lära sig (våga) ta sig fram på något sätt. En blandning av krypa, kråla och hasa på rumpan. Allt med ena foten under magen samtidigt somhan blåser bubblor.

Och jag börjar känna igen mig i det där tänket igen. Skönt att han kan sitta själv så jag kan diska eller nått ifred och det ska bli väldigt skönt när han lärt sig att ta sig framåt. Lite för att hans frustration släpper då också.

onsdag 13 juni 2012

Hönsmamman slår till igen!

När en annars väldigt, väldigt glad bebis kinkar ihop flera gånger om dygnet blir man lite nojjig.

Ont någonstans? Tänder som spökar och är obehagligt? Feber på ingång? Magkrångel?

Ja, asså... Ni hör ju! Jag blir supernojjig och börjar alltid leta efter "felet". Oftast är det nått så enkelt som att han är trött o inte vet var han ska ta vägen. Övertrött ungefär.

Men nu. Nu är det faktiskt något o jag fattar inte vad. Fast. Om det är samna skitförkyling som jag har är han bara allmänt eländig. Sånt där som inte alvedon rår på. Fan.

Vad gör ni när era små vällingtomtar grinar ihop helt utan synlig anledning?


söndag 10 juni 2012

När vissa föräldrar säger att de inte gör skillnad på barnen undrar jag ibland hur de tänker.

Redan från första andetaget gör de allra flesta av oss skillnad på pojkar o flickor. En del saker kan jag förstå, blått för pojkar och rosa för flickor på BB exempevis. För vissa saker ska tydligen en flickbebis gå igenom som inte en pojkbebis gör, på BB. Har ingen erfarenhet av det där, så jag vet ju inte egentligen.

Men ändå. Vissa saker förstår jag. Det är för att underlätta för personalen. Men alltså.

Att säga, som förälder, att man inte gör skillnad på barnen förstår jag inte fullt ut. Jag gör skillnad! Och då har jag två pojkar. Träffade på en mamma till två barn, en pojk och en flicka, som hävdade mer än bestämt att pojkens intresse för bilar endast satt i könet lika så för flickans intresse för hästar och rosa kläder. (Alltså hon sa inte att det satt i könet, men hon sa att det var för att han var en pojke.)

Öhm... OM det skulle vara så att vissa intressen sitter i snoppen alt snippan skulle det då inte gälla ALLA barn? Är de barn som tycker olika onormala? Eller är de undantagen som bekräftar regeln?

Vi gör som sagt skillnad på barnen redan från fösta stund, varför är det så svårt att se sambadet mellan (exempelvis) flickans rosa kläder som bebis till hennes val av rosa kläder som större barn?

Jag säger inte att det är fel att klä barnen könsstereotypt. Jag säger bara att det finns ett samband mellan våran påverkan och deras val senare i livet. Och JA - det finns alltid undantag! Den vräkiga pojken som gillar att leka med dockor trots den totala avsaknaden av dockor i hemmet. Den puttinuttiga flickan som tar för sig och vägrar ta skit från någon annan. Men hur många sånna barn får göra sig syniga?

Mamman som jag nämnde nyss blev riktigt... förnärmad, putt, sur över att jag sa att vi påverkar våra barn mer än vad vi tror med vårat tonfall, våra val till dem som bebisar, våra värderingar osv. Lite pinsam stämnig om man säger så. Desutom har jag ju så svårt att förklara mig när det gäller sånt här. Sånt som jag känner är rätt men inte kan peka på diagram o sånt för att bevisa.

Det går ju att säga att det var bra övning för min diskussionsteknik om inte annat. Bocka av "det är vi om präntar in många av barnens intressen i dem" som en olämplig utgångspunkt. Så kan vi säga.

One of those days...

Pust! Dagens utmaning är att överleva utan att bli skallig på köpet.

Minsta grabben har lyckats smitta mig (men bebispussar är ju bara för goa, det går ju inte att säga nej till dom liksom) med sin helt fantastiskt fina förkylning med halsont och självlysande snor. Mumma på den!

Vad har ni för er då? Vad är eran utmaning för dagen??

torsdag 7 juni 2012

Var skulle jag annars vara, klockan halv elva en torsdagskväll liksom? På golfbanan!?

Alltså, förra gången Hampus hade feber o va förkyld tycker jag mig minnas att jag sa att jag INTE VILLE ha en repris. Hur gosigt o mysigt det än var att ha honom i famnen.

Va va va!!! Nu har ungen tagit över nästan hela min säng för att han ska sova PÅ mitt täcke I min säng. För nähää, det duger inte med en tröja eller nått annat som luktar mamma.

Och så ska han ligga o sparka lite på.mig som för att försäkra sig om att jag är här. Var skulle jag annars vara, klockan halv elva en torsdagskväll liksom? På golfbanan!?

Skärpning Hampus! Bli frisk fort o ge mig tillbaka mitt täcke... Och nattsömn!

Dagens skämt

Att mamman i familjen trodde hon kunde få sova middag om båda grabbarna somnade samtidigt...
HA HA HAAA!

Kom igen tjejer! Visa lite... Mer!

Bläddrade igen en å annan # tag på Instagram o höll på att börja garva o fnysa. Tjejerna (ja, jag generaliserar) har verkligen INGEN EGEN fantasi.

Med samma plutande ankkäftsmin och uppiffade ögon ska det visas att man är; trött, glad, ful, hänger tvätt, provar kläder och när man sitter o skiter.

När de kollar tillbaka på fotona om några månader fattar jag verkligen inte hur de ser skillnad på att de är trötta eller att de skiter...

Alltså.

Får Hampus feber igen så är det här tredje omgången på sex veckor. Jag kommer definitivt inte ihåg att Sebastian hade feber så här tätt.

En vecka med feber, en vecka utan. Suck!!

onsdag 6 juni 2012

Dags att ge sig in i jobbsökarträsket igen dårrå.

Första jobbansökan är redan inskickad. Okej okej, jobbet är väl en aningen högre upp i kunskapsstegen än vad jag personligen är just nu. Men va fasen, jag kan väl lära mig! Eller hur! Och det är ju faktiskt inte så att jag inte kan det här alls, det är ju bara att jag inte kan lika mycket. STOR SKILLNAD!

En liten skillnad från förra gången jag var i den här svängen är att jag vågar mer nu. Här skickas inga mesiga beskrivningar om mina kunskaper i mitt CV. Nänää! Nu skriver jag verkligen vad jag kan och inte vad andra sagt åt mig att jag ska kunna a la  Svenssonstil. Tona ner vissa saker och framhäva andra ungefär.

Och gillar rektryterarna inte att jag skriver att jag är bra, kunnig och en alldeles fantastisk medarbetare kan de helt enkelt anställa nån annan tjurskalle. Typ. Jag älskar utmaningar, bangar inte för att lära mig nya saker och räds inte för att lära om mig.

Vem skulle inte vilja anställa mig liksom!

måndag 4 juni 2012

FYI

Broccolin är inte längre säker här hemma. Inte på min tallrik. Inte att den hamnar i min mage därifrån iallafall...

fredag 1 juni 2012

Störtskön kille!

Sebastian: Vad ska pappa göra?

Jag: Han ska köpa olja till min bil.

Sebastian funderar några sekunder.

Sebastian: Pappa olla mammas bil?

Full fart hela dagen

En liten "mjukstart" på dagen sen är det full fart som gäller.
Idag ska det dukas inför Hampus dop imorgon. (Vi fick nycklarna igår av en otroligt snäll vaktmästare[?] annars hadr vi fått duka imorgon på morgonen vid 9 och skyndat iväg till dopet kl 11.)
Det ska inhandlas det sista till maten och fixas lite med annat småpill som inte gått att ordna förän nu.
Och så ska det saneras här hemma. Det märks att Hampus äter välling mer o mer numer, vällingfläckar i hel huset! Och saft. Och mjölk. Och vatten. Och en äppelskrutt i hörnet. Och bananskal under soffan.
Desutom städade jag häromdagen. Typ i går! Hur fasen hinner man skräpa ner så dant på en dag!? Det har ju liksom varit natt! Jaja, det är väl nån tomte som skojar med mig...
Kaffe på det och sen börjar allvaret!